Det var väl ett himla tjat!!

Jaa, jag inser att det blir tjatigt om min tand, eller före detta tand :-) men jag undrar verkligen nu om det inte borde ha gått över nu? Skall det verkligen kännas ont fortfarande efter 2 veckor och en dag?
Kan omöjligt vara rätt...

Ja, hur som helst har jag fått in en fot på Lidbeckska skolan i Lidköping - gör mitt första pass på tisdag. Det skall bli spännande och samtidigt lite skrämmande. Vad har jag att vänta mig?? Vad är det som är så hemskt med det okända? Den där lilla diffusa fladdrande känslan i magen som man har inför det mesta som är nytt... Varför inte bara kasta sig ut och se hur det går? Nej då, fröken Kontrollmänniska vill veta minsta lilla steg i processen :-)
Ojoj...
I och med detta läggs examensarbetet på is tillfälligt fram till hösten. Då SKALL jag ha min examen! BASTA!

Adios!

Drogad?

Ja, det är bara att konstatera -värktabletter gör människan trött och dåsig...
Visserligen uppväger vinsterna alla småförluster, men ändå!

Mycket roligt att se fram emot imorgon. Det skall bli mamma-träff i Torpa :-) Visserligen bara jag och värdinnan, men det är inte heller fy skam!

zzzZzzzzZzzgonattzzZzzzzz

Helt ok :-)

Helt ok kvällsfika! Frödinge kladdkaka med chokladgrädde och belgisk choklad + lite extra grädde :-) mmm
Because I'm worth it ;-)
Goood natt, allihop!

Bättre en fisk på spöet än tio i sinnet...

Längtar tills det blir varmare och vi kan åka till Grundsund och fiska makrill!

Härliga dagar spenderades här i somras.

Bjuder på några bilder från sommaren 2011 tills verkligheten kommer ikapp sinnet :-)

 Solen strålar och molnen ritar kritstreck i skyn.

Lillskrutt svingar sitt eget spö som ett proffs! :-)

Aah, ljuva kustland och salta vind :-)

Tiden går fort och snart är vi där igen. :-)

Under tiden får vi roa oss med att skriva examensarbete och rusta husvagnen inför säsongen.

Välkommen vår!

En oas :-)

Kan hända att mycket kreativa stunder kommer att spenderas här :-)
Är så nöjd med mitt kontor!

Min lilla oas... :-)

Att överdosera eller inte överdosera?

Ringde sjukvårdsupplysningen inatt. Började fundera på om jag är normal som har ont fortfarande. Tydligen var jag det - skönt! Alla möjliga tankar har börjat ta sig in i skallen om vad som skulle kunna vara fel i käken. Är ju så rädd för att det skall bli någon hemsk infektion i såret som dröjer sig kvar länge, länge, länge. Sepsis kanske? Nej, det kan det ju inte vara. Så vårdslös har jag ju inte varit. Jag har följt rekommendationerna, tagit det lugnt, inte städat, inte hetsat upp mig i onödan. Nu i lever jag ju i och för sig tillsammans med en fem och ett halvt-åring och alla som gör eller har gjort det vet att upphausning kommer lite grann på köpet. Men jag har försökt att inte bli FÖR upprörd i alla fall. Tyvärr, så är det svårt att styra temperamentet till 100%...
Men i alla fall, jag ringde igår och frågade hur mycket tabletter jag egentligen kunde knapra i mig utan att utsätta mig för några större katastrofer. Det står ju trots allt på paketen att man inte får ta fler än 3 Ipren per dygn och inte längre än i 3 dygn. *suck* och alvedon får man INTE överskrida dosen på 8 tabletter om dagen för då riskerar man allvarliga leverskador. Jo, nu är ju detta säkerhetsföreskrifter som gäller när man självmedicinerar för tillfälliga sjukdomstillstånd, typ huvudvärk eller ont i ett knä. Det finns de som går på Ipren och Alvedon under flera år på grund av smärta. ja, just det... jaja, men då är det inte så farligt då, med andra ord att äta några dagar längre, *pust*

Jag fick rådet att ta 4 Ipren om dagen i 2 dagar och Alvedon samtidigt, alltså dosera mig var sjätte timme. Detta för att jag behövde "bryta min smärtcirkel". Ja tack, den karusellen börjar göra mig yr nu! Hoppas, hoppas att det hjälper... Annars skall jag ringa tandläkaren på måndag. isch... :-(

Jaja, säg den situation som inte lite thaimat piggar upp! Chang Thai i Vara - överlägset! 0512-12301, ring och beställ! :-)
Vår standardbeställning:
Nr 19: Röd curry, kokosmjölk, ananas, söt basilika, grönsaker, kyckling. MUMS för mamman!
Nr 24: Wokad kyckling i jordnötssås, ris. MUMS för pappan!
Nr 33: Wokade äggnudlar med grönsaker, soja, ägg(det tar vi bort), kyckling. MUMS för barnet!

:-)))))

Trevlig lördag!

Vinet får jag väl spara till nästa helg med alla dessa värktabletter som finns i mitt system just nu.... ;-)

En liten, liten tand

Att en tand som inte finns längre skall kunna göra så infernaliskt ont. Hur är det möjligt?
Ja, man skulle ju kunna tro att det kanske kan bero på att jag blivit uppeldad(blodtrycket ökar och knökar mer i såret) av att liten kille haft busig tjej på besök direkt hem från dagis och att tjejens mamma sedan kom och vi satt och fikade och tjöta skit i nästan 2 och en halv timme. Jag menar, man kan ju elda upp sig för mindre än så... Och det har ju tant tandläkaren sagt till mig att jag absolut inte får elda upp mig. Jag skall ta det lugnt och fint. Inte handla(var på Ica idag), inte hämta barn på dagis(både lämnat och hämtat idag) och inte lyfta tungt(hämtade tre skitstora lådor från schenker igår). Och jag måste säga att jag har skött mig ganska bra(typ, eller?) enligt mig själv. Äta flytande skulle jag också göra de första dagarna.
Ja, jag tänkte göra min hypergoda morotssoppa i söndags så att jag skulle ha soppa för hela veckan, men jag orkade inte och var ambitiös och trodde att jag skulle göra den i måndags. Sedan trodde jag att jag kan ju göra den på tisdagen istället. Fast när jag tänker efter så är nog onsdag bättre. Nämen, var är min soppa?? Jag har ju gjort den nästan varje dag nu och ännu ingen soppa i syne! Märkligt...

Det receptet måste jag ju lägga ut här. Det är den godaste soppan i stada! mmm, vad gott det skulle vara med en skål Högsbosoppa a´la Madeleine! smaskigt!

Jaha, eftersom kylskåpet fortfarande inte serverar någon soppa så får väl jag servera en låt istället...

Imperiet - Saker som hon gör

En av världshistoriens bästa låtar.

Auf Wiedersehen!

Dagens tabbe!

Ja, tänk att det blir inte alltid som jag tänkt mig.
Idag skulle jag iväg till skolan för att samla lite inför mitt examensarbete. Hade bestämt mig för en tid och mailat om det. Sedan eskalerade den värk jag har i hålet efter min visdom. Så himla ont så att stjärnor blixtrar framför ögonen. Sova? Nja, det var väl inte riktigt att tänka på i det tillståndet. Fyller på med värktabletter så gott det går. MAXDOS? JA, TACK! Kommer i säng strax efter två och är så trött så att ögonen går i kors. Sätter klockan på halv nio eftersom jag skulle vara i skolan halv tio. Vaknar sjuhundra gånger under natten av att det värker och jag får kramp på skiten!
Sedan vaknade jag av alarmet helt urlakad, slänger ett öga på mobilen och där har jag fått sms, missat samtal och ett röstmeddelande. Jag tänkte att nu brinner det någonstans så jag måste ta hand om det såklart. Skall göra mig i ordning och känner att bensinpumpen till hjärnan strejkar. Blir sittandes och bara andas en stund. I med en värktablett. Ja, smärtan känns, men inte så intensiv som igår. Bra!
Ja, och vad resulterar allt detta i? Jag kommer för sent! Strax efter tio snubblar jag in. Jag tänkte att det gör inte så mycket för det brukar vara väldigt flexibelt och så där.
Fel dag att vara sen på! De hade planerat denna dag i minsta detalj och hade därför redan haft den lektion som jag skulle samla data på. Fan! Jag går därifrån med skämshatten på... Helvetes jävla operation!
Och nu gör det asont igen! helvetehelvetehelvete!
Som tur är får jag komma tillbaka nästa vecka! :-)

Au Revoir :-)

Konstigt!

Varje gång jag kommer på att jag måste skriva något här så kommer jag alltid på att jag måste skriva här oftare. Så sällan som jag skriver just nu så skulle det ta en dag varje gång att uppdatera om allt som faktiskt hänt i mitt oviktiga liv. mm, så är det faktiskt. Det händer ganska mycket faktiskt. Faktiskt.
Det är fullt upp hela tiden. Och är man inte sjuk så är man förbannad och är man inte förbannad så är man stressad. Och försök blogga under stress så får du se att det är inte gjort som en fis i universum direkt.
Fast nu känner jag att jag borde sluta skriva nu och fortsätta med det andra otroligt viktiga som jag höll på med precis innan jag gick hit för att skriva lite till idag, nu när jag ändå håller på, liksom...

Kapten Röd - 1.000.000 nollor

Kommer till Konserthuset i Vara den 18e maj. Ses vi där? :-)

God natt! (För sista gången idag!)

Vi är fortfarande unga?

Man får passa på medan man är ung, så att säga! :-)

Är jag mindre vis nu?

Jo, men då har jag opererat ut en visdomstand i måndags. Roligt? Nej, det kan man inte påstå att det var.
Jag har gått omkring och oroat mig och varit nervös ett tag nu. Och på förmiddagen i måndags när jag gjorde i ordning mig antog jag en halvt hysterisk skepnad. Hyperventilering och en kraftig fundering på att bara strunta i alltihop - jättemoget, jag vet, eftersom man får betala om man inte kommer. Hotet om att ha ständig tandvärk bidrar väl till att jag till slut kommer iväg.
Å, Gud, jag dör, jag dör, jag döööör! Hinner jag tänka många gånger innan vi kommer fram.
När jag kommer in i rummet hälsar jag på tandläkaren och sköterskan och försöker desperat att hitta på roliga saker att säga. Går sådär... Okej, lägga sig på britsen och andas långsamt...
Ja, tandläkaren ser nog att jag är som en tryckkokare för hon klappar mig på axeln och säger att det kommer att gå så bra och att det är helt ok att vara rädd. Plus det faktum att hon påminner enormt mycket om min farmor som gick bort 2007 får mig att helt plötsligt bli 5 år gammal och att fullständigt bryta ihop. Tårarna bara väller ut. Plötsligt släpper ALLA fördämningar och hela min kropp börjar skaka som en tok medan snyftningarna och gråtattackerna rasar ut ur mig.
Hallå? Vad hände?? Inte hade jag en aning om att jag skulle reagera så. Jaha, joho, jasså, joho, så blev det. Efteråt var det som om all tyngd rann av mig. Herregud, kändes som en förlossning nästan att bli av med alla anspänningar som jag gått och burit på.
åå, fy ändå in i h-vete, va ont det gjorde. För att inte tala om vad det gjorde första dagen efteråt! AAAAJ!
Andra dagen var helt lugn - jag hann faktiskt tänka att sjutton, va bra det går. Skulle jag ju inte gjort... Nu har jag haft svinont idag istället *suck*
Jaja, någon gång går det väl över.
Hoppas att jag får behålla de andra bara, för detta slipper jag gärna att göra ett tag framåt.

Har funnit en nyvunnen vän i mitt musikliv! "Den svenska björnstammen". För tillfället är det två låtar som är bäst! "Svalkar vinden" och "Vart jag mig i världen vänder"

Nu blir det mer Ipren och mer Alvedon!


Over and out!

Det är en sak...

Det är en sak som jag har reflekterat över under ett ganska långt tag. Något som många ungdomar håller på med...

När någon av deras kompisar ger dem komplimanger för något foto de gillar så är det knappt en enda gång som vederbörande bara säger: "Tack, vad snäll du är!" och så är det bra sen. Nähää då, det skall genast utbryta ett hysteriskt replikskifte om vem som är den finaste. "Va fin/vacker/snygg du är!" "Nä, nu ser du fel, du är fin!" " Nä, du är!" "Sluta nu det är du som är fin!" "Nämen, nu pratar vi om dig och du är fin!" "Nä, du är...." och så vidare i alla oändlighet.

Oavsett om du är ungdom eller pensionär - säg inte "Nä" när ni får en komplimang - det är faktiskt inte snällt emot den som samlat mod för att säga något snällt. Skönheten ligger _alltid_ i betraktarens ögon! Glöm inte det! INGEN kan bestämma vad någon annan tycker! Så är det bara...

Om man nu tvunget måste återgälda komplimangen direkt kan man säga/skriva: Tack så mycket, vad snäll du är! Jag tycker att du är jättefin också.Punkt."

Ingen behöver ta åt sig men jag tycker att folk över lag kunde bli lite bättre på att ta emot komplimanger :-)

Until we meet again...

Roliga ramsor är roliga att hitta på...

Idag hittade jag en rolig ramsa som jag och någon mer komponerade i början på utbildningen. Troligtvis i kurs nr 2. Den var ju öppen för kreativa utbrott. :-)

Tio små tigerkakor skulle gå på bio,

en föll mellan stolarna och så var de bara nio.

Nio små tigerkakor skulle bakas med måtta,

en blev bränd och så var de bara åtta.

Åtta små tigerkakor träffade en hungrig gnu,

en blev till lunch och så var de bara sju.

Sju små tigerkakor träffade ett kex,

en blev förälskad och så var de bara sex.

Sex små tigerkakor ville gå hem,

en stukade foten och så var de bara fem.

Fem små tigerkakor skulle betala hyra,

en hade inga pengar och så var de bara fyra.

Fyra små tigerkakor hamnade på sne´,

en ramla av och så var de bara tre.

Tre små tigerkakor gick på zoo,

en hamnade i buren och så var de bara tvo.

Två små tigerkakor stod på scen,

en blev berömd och så var det bara en.

En liten tigerkaka gick på Rumpan Bar,

där fick hon napp och så var det ingen kvar.

Det är svårare än man tror att göra ramsor av denna typ. Fast jag tycker att vi lyckades ganska bra. Om jag bara kunde komma på vem mer som var med och rimmade... :-)

Då var det dags...

... att söka läkare till lilleman.

I natt var han så pass dålig att vi kände att det var dags att ringa 1177 idag. Nyss peakade febern på 39,5 dessutom. Jahapp, vi fick en tid kl 18.30.

Nu är det bara att hoppas att det inte är något allvarligt... :-(

See you...

Ursäkta mig, men...

... var det inte dags att sjukdomarna skulle flyga sin kos?

Jo, jag trodde det i alla fall...

Men så ringde de från dagis i onsdags och därmed var det dags för en omgång feber på lilleman. suck...

Snygga lampan

Så här snygg blev förresten lampan på sin plats. :-)

Högt och rymligt i tak och världens vackraste tapeter...

Kan en kvinna önska sig något mer? :-))

Tja... Det skulle väl vara lister i så fall... Och de kom idag!

De enda skor...

Om man bara skall köpa ett enda par skor i hela sitt liv så är det dessa man skall köpa.

Förra vintern kom det mycket snö och som vanligt gick jag och småfrös om fötterna. Som av en händelse såg jag en annons från addnature.com där de sa: Frys inte om fötterna i vinter, köp ullstrumpor hos oss! Tag 3 betala för 2.

Wow, tänker jag och surfar dit direkt. Köpte 3 par strumpor och fullkomligt älskade dem. Sedan köpte jag några till... Och några till maken... Och några till mig... Och några till sonen.... Och några till mig... :-D

Fina, varma, underbara skor!

En dag föll min blick på skoavdelningen på addnature och en helt ny värld öppnar sig för mig. Oj, finns det så mycket skor som är BÅDE snygga OCH varma? Ingetdera behöver offras.

Jippiiiiiii!! :-)

Fast...

Jag kan ju inte köpa det första paret jag ser... Nä, jag googlade runt lite och hittade powerboots hemsida. Fastnade direkt för dessa vita skönheter och hittade dessutom en fantastisk skobutik i Norrland, Stööks skoaffär, som levererade snabbt och billigt(gratis)! Tror att det var gratis frakt vid köp över 500 spänn. Svårt att köpa skor för över 500 spänn menar jag... hahaha

Det mest fantastiska med denna skoaffär är nog ändå att de mäter i princip alla skor de har och skriver ut i storlekslistan. Perfekt när man handlar via nätet och inte kan prova direkt. Med mått har man ju i alla fall en lite större chans att pricka rätt storlek.

Stööks skoaffär hittar du på: www.stooks.se

Ullstrumpa inuti, folieskikt, hållbart för -40 grader

Fodrat järnet för att klara en utetemperatur på -40 grader. Man kan dessutom stå med skorna i vatten upp till pälsen och ändå vara torr om fossingarna! Superbt! Jag skall aldrig frysa om fötterna igen! Någonsin! Ull is tha shit! Nu fattas det bara lite mer snö och minusgrader så är det klart :-)

Det började bra igår...

Men det behöver allt komma en halvmeter till innan vi kan kalla det för vinter...

fniss

Nu finns det el!

Jippiii! Nu finns det el i mitt nya kontor :-)

Idag var elektrikern här och satte upp kontakter och taklampa. Vi köpte en vit lampa från IKEA som heter Maskros. Det blev verkligen supersnyggt!

Fin lampa! :-)

Kan knappt bärga mig tills resten av inredningen är på plats. Imorgon kommer troligtvis listerna och fodren till dörr och fönster, sen någon gång i helgen bär det av till IKEA för att inhandla möblerna.

Det kan hända att jag inleder veckan i mitt nya rum. wiiihooo!

Mot friskare tider!

Jag hoppas så himla mycket att jag är på väg att bli frisk så att det inte bara är falskt alarm!

De senaste dagarna har jag bara tagit det lugnt och sovit så mycket jag velat för att komma igen. Egentligen borde jag ha skrivit examensarbete som en blå, men faktum är att min mentor sade till mig i onsdags att jag skulle lägga allt åt sidan och kurera mig i några dagar.

I samma stund som han sade det så lät det så klokt och logiskt. Efteråt funderade jag på varför jag inte tagit det beslutet själv istället för att sitta och tvångsläsa avhandlingar i ett töcken utan att förstå vad jag läst? Finns ju ingen logik... Jo, det är naturligtvis den "duktiga flickan" inom mig som absolut inte kan erkänna nederlag. Nej, nej, det går så braaa! Jo, precis... Det är därför som jag har fått så mycket gjort, ja! Eller inte fått NÅGOT gjort!

Varför är det så att man är så bra på att se vad andra behöver och när det kommer till en själv så lider man in i döden eller överlever genom att någon annan ser att något måste göras? Konstigt det där...

Nä, nu skall jag ägna en stund åt meningslöst spelande och se på någon beroendeframkallande såpa innan jag går i säng för kvällen. Och ja! Jag skall ta ett par dagar till i vilandets tecken! Tänker inte riskera att skiten kommer tillbaka. Nu när jag har hostat i 5 veckor och lite till... Bläää!

Gonatt! :-)

Trött, tröttare, Madeleine!

Gud, vad jag är trött!!

Känner mig som en urpumpad badboll i augusti...

Kan det liksom inte vara bra nu?

Hostat som en blådåre i... 1..2..3..4..5 veckor nu. Är det verkligen normalt? Idag började feber lägga sig efter att envist hållit ett krampaktigt grepp om min kropp sedan förra helgen. 1 och ½ vecka alltså. Det tar på en söndrad kropp. Eller ja, jag kanske inte skall överdriva. Jag menar, jag lever ju och har inga större livshotande sjukdomar - förutom diabetes då - så att jag kanske inte skall klaga. Det finns alltid de som har det värre.

Jo, det blev jag varse igår... Men ändå... Jag vill verkligen orka umgås med min familj och inte bara ligga som en strandad val i sängen hela tiden. Jag vill kunna åka till dagis och hämta sonen OCH handla på vägen hem utan att vara färdig för ambulans.

Ok, jag fick penicillin i lördags och nu har ju feber börjat gå ner så att det måste ju vara på rätt väg. Eller?

En positiv sak som har hänt det sista är att jag hamnat i något slags röjarfas. Har knappt aldrig hänt förut. Jag har varit i några skåp i köket och slängt ALLT med utgånget datum på. Det ni! Och herregud, vad mycket det blev! Jag som inte ens är klar. Var inne i klädkammaren och kollade lite häromdagen och hitta hur mycket skräp som helst. Undra på att vi har organisationsproblem hemma, att vi liksom inte hittar någonstans att göra av saker och ting!

Lillbus rum är det enda som är helt klart. Det röjde vi ur till sista prylen i september och köpte ny säng och lite smart förvaring på allas vårt IKEA. Nu har han ett tiptop-rum! Jag fick blodad tand. Nu jäklar, tänkte jag, nu skall här bli ordning! Nästa på tur är vårt sovrum/mitt arbetsrum. Det skall bli ordning i kaoset. Datorbordet och tillbehör skall ut!!! Och jag skall flytta in i mitt nya, vackra rum :-) Då kanske sovrummet kan se ut som ett sovrum igen...

I juni började vi att bygga in balkongen till ett extra rum som skall bli mitt kontor. Ja, det blir så bra så att jag knappt finner ord. Tapeten är magisk. Golvet är magiskt. Allt, allt, allt är bara magiskt!

På lördag skall vi åka till IKEA och inhandla möbler till kontoret och sedan är det bara listerna kvar. mm, det där vanliga som alltid blir kvar i "Arga snickaren" eller liknande program. Men inte här inte! Jag såg till att gifta mig med en händig karl som får saker och ting gjorda. Eller, ja, nästan alltid i alla fall :-)

Nu säger jag adjö och önskar alla en trevlig dag. Nu blir det sallad och någon spännande såpa!

Auf Weidersehen!

Nu har det som inte fick hända hänt ändå...

Fina Kristin!

Jag instämmer i budskapet: FUCK CANCER!

Det här är så ofattligt och FEL!!

Sitter och önskar att det skall ha blivit något tryckfel. Som om jag inte kan tro på vad mina ögon läser. Kräftan är tillbaka. Nej, jag vägrar acceptera att denna skitsjukdom skall komma och förstöra den fina, glada tjej som vi alla tycker så mycket om. Inte igen, säger jag, inte igen!

Ja, jag vill gärna tro att jag kan påverka ödet, men det kan jag tyvärr inte. Eller...? Jag tänker i alla fall banne mig försöka med all min tankekraft. Det gick ju sist. Hon vann ju sist. Då måste det ju gå igen. Eller hur? Det är ju helt logiskt. Enkel matematik, liksom...

Tänker på dig, Kristin!

Madde

Jag har tur...

Jag är lyckligt gift, har en välskapt son, snart färdig med min utbildning och har kommit igång med min träning. Ja, livet känns rätt bra.

När jag tänker på hur andra har det och vilka svårigheter som vissa går igenom kan jag inget annat än att vara tacksam över att jag har det bra. Än sen om vi inte har senaste bilen. Än sen om jag väger lite för mycket. Än sen att vi inte har de senaste märkeskläderna. Än sen! Vi HAR i alla fall en bil. Vi slipper gå nakna. Jag har åtminstone mat på bordet. Min son mår bra. Min man har ett jobb.

Nästa gång jag klagar över något så skall jag försöka att komma ihåg detta. Även om man alltid lever efter den situation man är i.

Tack!

Nu känner jag att bra saker kommer att hända!

Ibland kan man få den där känslan inom sig att Nu, nu lossnar det!

Hösten har varit tung på sådana obeskrivliga, överjävliga sätt att jag knappt fattar hur jag kom ut på andra sidan än. Skolarbetet har släpat efter och en uppgift ligger kvar och nöter från första delkursen i höstas. Jaa, nu har jag en vecka på mig att få klart den innan allvaret med den nya kursen startar. Det borde väl gå, eller? hmm...

Imorgon skall jag till tandläkaren och åtgärda en visdomstand som jag tuggade ur all visdom ur i förra veckan. Smart! Jordens största hål syns kvar och isandet i tanden är nära på outhärdligt. Förmodligen kommer tanden att kasseras och be no more, så att säga... Inte kan man väl laga en tand som praktiskt taget bara består av tre väggar och... ja, inget mer. Eller ja, några rötter har den väl även om de säkert snart är uppätna :-)

Jaja, mer om denna eskapad i ett senare stadium...

Over and out...

Den senaste tidens händelser får mig att

tänka på en dikt jag skrev förra sommaren...

Jag älskar dig

jag kan inte leva utan dig

jag vill ha mer

jag har ont av saknaden

jag har ont av närvaron

jag vill inte vara med

jag vill inte ha mer

jag vill leva utan

jag föraktar dig...

Tänk att livet kan ta sådana vändningar...

För er som undrar vill jag å det starkaste framhäva att det inte handlar om mig personligen.

Tack, fina vänner för att ni finns :-)

Nu väntar snart sängen!

Livet är skört...

Idag fick jag veta att en ung kille från orten begått självmord. Jag blir så ledsen av tanken. Vad är det som får en fin kille med hela livet framför sig och ett harem av vänner att släcka lågan? Och vad är egentligen måttet på lyckan?

För 7 år sedan arbetade jag på en bensinstation på orten och jag minns särskilt denna killen. Han var inne väldigt ofta och handlade smått och gott eller hyrde film. Alltid glad och trevlig. Skämtsam. Jag kände honom inte mer ingående än så men alltid hälsade han om vi möttes på stan. Tragiskt...

Vila i frid, Räkan!

...

Sommar och semester...

Men imorgon börjar allvaret igen. Lillgrodan börjar på dagis och maken far iväg på konsultuppdrag.

Ja, just det... Jag har ju inte berättat! Min fina man har startat eget och är numera konsult inom samma bransch som han var anställd inom förut. Jippi! Peppar, peppar, men det går faktiskt bättre än någon av oss vågat hoppas...

Tänk vilken skillnad det är på livet idag och livet i december/januari när allt kändes nattsvart. Hmm... Vad små vi känner oss när vi plötsligt inte har ett arbete att gå till om dagarna. Hur hopplös tillvaron egentligen känns. Men... vågar man och vill finns det inga gränser för vad man kan åstadkomma!

Vad mer? Jo, jag fixade alla kurser i våras och nu läser jag en sommarkurs för att dels ha något att göra och dels utveckla mig. "Att skriva historiska romaner" heter den och snart skall en del av alstret lämnas in. För nyfikna kan jag meddela att jag kommer att publicera ett litet utdrag här i bloggen efter att jag har skrivit färdigt några avsnitt. :-)

Nu börjar(förhoppningsvis) höstens kurs i engelska i slutet av augusti och livet går tillbaka till sin vanliga rytm. Saken är den att jag klantade till mig och glömde tacka ja till min utbildningsplats så nu har jag återanmält mig i hopp om att få plats ändå. Kruxet är väl att jag inte kan garanteras plats nu ens även om jag är programstudent. *piss*

Jaja, det löser sig sa han som sket i vasken...

Thank you and goodbye for now...

Just nu har jag bara ingen lust...

Jag har varit förkyld i drygt tre veckor nu och i torsdags toppades alltsammans med en urinvägsinfektion. Hahaha, det är nästan så att man skrattar på sig. NOT! Till råga på allt har förkylningen tagit ett steg tillbaka i tillfriskningstrappan idag så jag mår återigen piss...

Skiter i´t och går och lägger mig.

Ja, just det! Jag glömde...

Jag klarade både examinationsuppgiften och grammatikuppgiften! Jippi!!!

Nu återstår Sva-uppgiften bara, sen är delkurs två finito och avklarad! (Sva= Svenska som andraspråk)

Så... Det var nog all for now.

Tror jag...

Ojojoj, vad länge sen det var

jag var här och skrev något... Det har hänt mycket sista månaden *pust* Jag har hört att bloggar är bra att ha till att vräka ur sig svåra saker, hmm... Och jag gör tvärtom - springer och gömmer mig istället och blir tvärtyst. Här alltså. I verkligheten skränar det och låter ganska mycket :-) Helt vansinnigt.

Jaa, min man blev ju av med jobbet och nu är det drygt en månad kvar tills a-kassan knackar på dörren. Jag känner mig bortskämd för att jag tänker: Åh herregud, hur ska vi klara oss - jag som studerar. Tjänar inga pengar att tala om. Studiemedel är inte så fett, nej.

Sen kommer jag på att vi kommer väl klara oss utmärkt. Vi har ju hur mycket onödigt som helst som kan sparas in på. Saker som inte används. Jag får väl anstränga mig mer för att hitta dag- och timvikariat. Om det nu finns något. Men vi köpte en husvagn i slutet på sommaren. Gud, bara vi inte måste göra av med den innan vi hunnit njuta av den... Åååååååååååååhh!

Nej, det kommer att ordna sig! Punkt!

Jaha...

Examinationsuppgiften blev inlämnad i måndags morse och nu sitter jag här med nästa uppgift. En grammatikuppgift. Jag ska välja en ordklass t.ex. substantiv, verb, adjektiv o.s.v. Beskriva den lite kort, knåpa ihop en lektion som har med den ordklassen att göra och hur eleverna ska lära sig detta.

Substantiv är namn på ting

såsom tröja, hatt och ring

Adjektivet sedan lär

hurdana tingen är

Verb är allt vad man kan göra

såsom springa, gå och höra.

God (adjektiv) Natt (substantiv)

:-D

Sliter mitt hår över examinationsuppgiften!!!

Pratade med en av våra lärare idag och lite klokare blev jag väl - men det är nog marginellt...

Skriva, skriva, skriva, skriva... Varför finns det så mycket annat som drar. Jag tror att min kropp inte vill skriva på den här uppgiften mer. Satt här och grejade och skulle klicka på en sak och plötsligt far musen iväg och klickar borta i periferin. Ojdå, jag nickade visst till - och inte bara en gång kan jag tillägga.

ZzzzZzzova tidigt idag kanske?

Har ingen inspiration...

Vill bara inte! Varför ska skit hända precis innan jul?? Är det någon som kan svara på det? VARFÖR???

Nää, jag tänkte väl det - det bara är så!

På lördag blir det nog en bra dag i alla fall. Då ska vi hem till min bästa vän och kolla på deras tre månader gamla bebis för första gången. Ååååh, det ska bli så mysigt! Längtar!

Jahapp, jag får la ta tag i de där jädra uppgifterna nu då...

auf wiedersehen

Min pappa är bäst i hela världen...

Idag ringde han och sa att han och sambon skulle åka till Nordpolen och köpa en krans och därefter komma till oss. - Javisst, sa jag, kom ni!

Trevligt med lite besök! Sen när pappa kommer... då har han med sig en gräddtårta med hallon på. - Jaa, jag tänkte att ni behövde muntras upp lite, sa han och log.

Min pappa... är bäst i hela världen!

@-->-->---

Dagen idag hamnar nog i topp tio över jävliga dagar.

Maken har idag blivit uppsagd p.g.a. att han inte ville byta kontor och få 11 mil enkel resa till jobbet istället för 3,5 mil. Lägg till att resan tar ca 2 timmar per väg också p.g.a. köer o.s.v.

Men det GÅR ju inte... För hans hälsas skull, för vår familjs skull, ekonomin, för allts skull...

En del chefer alltså... Ett företag blir uppköpt av ett större företag och det lilla företagetss ägare blir anställd som chef i det stora företaget. Vilket kontor värnar han om? Det som fanns och fungerade utmärkt i fina lokaler där alla trivdes och ville jobba, eller det nyöppnade som går knackigt i en källarlokal utan fönster i staden där hans företag låg? Mmm, just det! Det nyöppnade som ingen vill jobba på. Så därför måste ledningen övertalas om att det bästa för verksamheten är att finnas i den staden som är lite större än den andra och så MÅSTE ju det kontoret bemannas med folket från det andra stället. Då får vi lite mer vantrivsel och längre sträckor för personal och kunder att ta sig till stället. BRA IDÉ!

Och min man mår dåligt eftersom han ju vill spendera sin fritid med oss och inte i en bil... 4 timmar om dagen!

Hopp tändes kort - och släcktes lika fort när löften blev till lösa rykten. *suck*

Är det en förutsättning för att bli chef - att man är en arsle?

Over and out...

YES!!! Jag klarade tentan!

wiiiihoooo!

Fy faan, vad skönt att slippa grunna på det och vara orolig. Nu kan man stryka ett streck och gå vidare till nästa sak. Jaaaaaaaaaa!!!

Nästa sak på listan blir examinationsuppgift om vfu:n och en grammatikuppgift. *pust* Bara att köra på...

Imorgon är det sista dagen på vfu:n... *snyft* Jag ska ha klassen själv hela dagen imorgon och vi ska gå till kyrkan och fira första advent. Mysigt till tusen!

Gonatt...

Maken och sonen ligger och sover...

... och här sitter jag. Tacksam över dem. Ibland inser man att man älskar och är älskad långt mer än man trodde var möjligt. De är så fina - mina gosisar...

Imorgon är det stängningsdag på dagis så jag och lillskrutt ska vara ensamma hemma och mysa och gosa hela dagen. Tänk - vi kanske inte ens tar av oss pyjamasen på hela dagen...

Idag har jag varit på min vfu-plats och hållit i lektioner hela dagen. Ååh, det är så roligt! Jag önskar att vfu:n aldrig tog slut! Som tur är har jag 7 veckor till våren och då ska jag tillbaka till samma underbara klass! :-)

Gonatt om en stund...

Sitter och nattugglar - förkyld och usel...

Jaja, det kunde väl varit värre? Eller? Är inne på min sista vfu-vecka och idag satt jag och yrslade hela dagen så det blir hemfront för mig imorgon. *pust* Imorgon skulle det dessutom blivit en lååång dag så jag får bara inse att jag inte skulle orka det. Nepp!

Sonen skall till sin farmor och farfar så jag får tid att ta igen mig. Ska försöka skriva lite om VFU:n också - har inte skrivit ett enda ord... Eller inte med någon större ordning i alla fall. Men... det tar jag imorgon!

Gonatt för idag...

Blir så trött på karlar!

En kråka i näsan och världen har snuddat vid undergång...
Under veckan som gått har jag gått upp i ottan, stångats med ett tjog barn varje dag, i fredags hade sonen kompis här och igår var jag med sonen på barnkalas. Har känt mig riktigt trött och outvilad varenda dag, suttit och gäspat bland barnen. Maken har varit hemma med sonen två dagar och sovit till elva ena dagen och halv tio andra dagen. På eftermiddagarna har han somnat i soffan vid flera tillfällen. I fredags städade jag hela huset och igår efter kalaset fick jag ett telefonsamtal från min bästa kompis som drog ut på tiden (konstigt? nix!). När jag kommer upp efteråt hittar jag maken sovandes i soffan och sonen sovandes i sin säng(jobbigt med kalas! Ja!).
När jag så vaknade i morse och var tjock i halsen(nästan kräkning), ryggen värkte och huvudet bankade så tänkte jag att jag måste få sova en stund till. Det borde väl vara min tur idag?
Sonen var vaken och ville bli av med sin blöja och jag fixade det så klart. Går och lägger mig igen och säger till maken: -Älskling, kan jag få sova en stund till idag? Han: - Visst. Så fort jag har blivit av med min huvudvärk. -Vad menar du? frågar jag. -Jaa, jag kan väl också få ligga en stund till? säger han. -Jamen, vi har en son som behöver mat! säger jag och dialogen fortsätter om att han ligger och försöker låta bli att spy och jag tycker att det är min tur idag för att jag mår inget vidare i hela kroppen och han undrar när det bestämdes - igår? Igår??!!? Hur i h-lv-te skulle jag kunna - eller ens vilja för den delen - bestämma att jag skulle må skit nu på morgonen?!Men självklart kan ju inte jag som mamma må dåligt - jag måste ju gå upp i alla väder och fixa barnet! Eller? Till slut fräser han att -jaja, jag får la gå upp då! om du bestämt dig för att det är din tur! Varpå han går ut och stänger dörren. och vad gör jag? Ligger kvar och funderar på att gå upp ändå...
Typiskt! Men NEJ! Jag tänker INTE få dåligt samvete för att jag är trött idag! Så jag drog täcket över huvudet och sov i fyra timmar till!
Sen undrar jag varför det känns som en tävling om vem som mår sämst?

Gud bevare mig från semisjuka män!

BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!

Insåg idag att...

... jag ju inte skrivit något här på snart en månad. Hmm...

Vad hände?

Tentan hände och slog ut mitt vanliga jag. Fram kom pluggdraken och förpestade hela tillvaron. I förrgår är det en vecka sedan tentan skrevs och i måndags började tre veckors vfu. VerksamhetsFörlagd Utbildning för er som undrar :-)

Trivs fantastiskt bra i "min" klass. Nu känns det rätt igen att bli lärare i de här årkurserna.
Nu fattas bara ett resultat på tentan... Och då helst ett positivt... :-)

Vidare in i natten...

Nu inträder tentakoma...

Jag kommer förmodligen inte ur den förrän tentan är över den 5e november. Orolig och panikslagen men hoppas att det går vägen. Vad ska jag göra annars, måntro? Ursch, hemska tanke...

Igår var vi i Stora storstaden...

... på min favvorestaurang och därefter på bio i VIPsalongen. Ooh, ooh, vad man känner sig särbehandlad i den salongen... 100 kr dyrare fast inklusive popcorn och dricka och godis och så får man sitta i supersköna skinnfåtöljer som går att höja och sänka ryggstödet på. Mmmmm... Ren njutning!
Ikväll är det fest i bygdegården och det var trevligt men sen bestämde sig min mage för att den inte ville längre... Så jag fick slänga mig hem, kul!! Nej!

M

Tisdag och gräsänka...

Har precis varit och lämnat maken vid flygplanet där han hämtades upp av sin arbetskamrat. Iväg mot huvudstaden och en... var det teknikmässa? Ja, jag vet inte så noga men mässa var det i alla fall. Så då är man mol allena tills på torsdag morgon. Då ska jag hämta honom vid tåget och sedan är det roliga slut :-D
Nää, jag bara skoja! Visst är det skönt att vara lite ensam ibland men inte för ofta och inte för länge!
Nu ska jag plugga lite tenta och kolla på gårdagens föreläsning!

Over and out...

Idag kom jag på att...

... det var himla länge sen jag skrev något här! Har haft så fullt upp att jag knappt hunnit blinka.
Förra helgen var det klassfest med efterföljande baksmälla. Sedan skulle jag göra färdigt ett skolarbete på söndagen. Det blev inlämnat vid kvart i fem på morgonen. 2,5 timmars sömn och sedan upp till dagis och skola. Gissa om jag var sliten! Konstigt nog var jag något pigg på dagen och sedan på kvällen var jag i svimmnings-mode...
I tisdags åkte jag till min vilda studiekamrat, U, som bor ganska nära mig. Vi diskuterade denna veckas uppgift och fick inte så mycket gjort; en rubrik och ett skapat dokument.
På onsdagen var det dit igen och denna dag kom vi faktiskt igång.
Igår skulle U's make ta deras båt till ett varv och då behövde hon skjutsa dit en bil och sedan skjuts tillbaka hem. Jag tog bilen och körde till Sjöstaden och hämtade henne för att sedan åka till Mellanstora Storstaden och käka lunch på en thairestaurang med väldans god buffé. *pust* Sedan åkte vi till Lilla Staden och hämtade sonen på dagis och vidare hem till U och hon for iväg för att hämta sina och andras barn innan hon kom hem igen. Under tiden hade min man kommit dit och sedan när alla barn och makar och pappor var hemma fixade vi mat och käkade alla 9 stycken kring ett stort bord. Hur mysigt som helst!
Och idag blir det fredagsmyyyyyyyyyys!!!

Dvala, ja...

Om jag nu tyckte att jag var i dvala efter trippen till Stora Solstaden så var det inget jämfört med dvalan efter klassfesten på Krogen i Mellanstaden. Ojoj, jag känner att jag börjar bli gammal. Man orkar inte lika mycket längre... Jag minns livet innan 30, hahaha, då kunde man vara ute och festa flera dagar i veckan utan problem. Idag är man påverkad flera dagar efter endast en dag på krogen. Vojne, vojne, hur ska det sluta.

Jag hade ett arbete som skulle in igår - eller rättare sagt - senast i morse kl 8.00. Jahapp, och igår kväll hade jag bara skrivit rubriken. Ooops, jaja, då blir det nattarbete då. Arbetet klart och inlämnat kl. 04:48 och sömnen blev till 2,5 timmar.
Och dvalan fortsätter...

:-D

Nu så...

Har jag vaknat upp ur dvalan som inträder efter varje gång vi varit i Stora Solstaden och haft närträff. Efter ett smärre missöde och en timmes försening kom vi iväg i onsdags morse. Madeleine även kallad "blyfoten", lyckades ändå gasa oss fram endast fem minuter försent. Hej vad det går mellan ****** och ***! *puh*

Ikväll är det pubkväll i den lokala bygdegården men jag orkade helt enkelt inte gå med. Eller rättare sagt - jag hade noll lust! Varit borta i två dagar och imorgon ska jag på klassfest på Krogen i Mellanstaden och träffa mina gamla klasskamrater från nian. Det ska bli urkul! Jag och min vapensyster Heidi kände av snåltarmen och VÄGRAR betala 300 spänn (295:-) för tacobuffé - så vi ska träffas hos henne istället för att grunda och käka tacos innan. Sen går vi dit när krogen precis öppnat istället. Smart va?!
På kvällen ska Kim och Janet från Made in Sweden spela! wiiiihooo :-)

Nu blir det lite plugg arbete och sedan IDOL! Jippi!!

Somliga skulle säga att...

... det är hög tid att gå och lägga sig nu... Och egentligen har de såå rätt! Men lyssnar jag? Nää... Alltså kommer jag vara trött kl halv sex imorgon när klockan ringer.

hej å hå

Gonatt!

Igår var det så himla hektiskt så att...

... jag inte hann starta datorn på hela dagen. Hur är det möjligt undrar man?
Jo... Först kom vi ur sängen vid tio-tiden och då skulle lillgossen ekiperas, frukost ordnas och inte så bråttom heller tyckte vi. Vi hade tänkt att vara hos grannen någon gång efter ett och göra klart intervjun, men då kom jag på att vi måste åka till Lilla storstaden först med en tidning och kopiera den och åka till apoteket innan för att hämta beställda varor. Och då måste ju jag duscha först och sen kom jag på att jag måste åka till Mellanstaden först och lämna Oriflame till en kund. Vojne, vojne när man kommer på detta kl halv ett...
Vi kom till Mellanstaden kl 15 och var i Lilla storstaden kl 15.45, upp på högskolan och kopiera, sen ut till klasskamraten med tidningen kl 16.35, och in tillbaka till Lilla storstaden, handla cheeseburgare på McDonalds, äta vid kanotklubben, kl 17.20 vända tillbaka till Småstaden och in på apoteket kl 17.52, in i bilen och ut till grannen, intervjua ett barn, hemma runt 19... Fick sortera-tvätt-rycket och började vika lakan och para strumpor, landade i soffan kl 21, lagom trött... Kollade på inspelat "Ensam mamma söker" med maken och sen somnade jag i soffan runt elva-halv tolv.

Det var den dagen det!

När vi var på högskolan fick sonen en ballong som han höll i stolt och tappert i blåsten. Tyvärr blåste det så kraftigt att han tappade taget och ballongen flög iväg och ner i vattnet, stackars lilla hjärtegrynet stod med darrande underläpp och såg sin kära ballong flyga iväg. Själv kastade jag mig efter honom när han ville springa efter och fånga den... *puh*

Söndag...

... och veckans allmänna vilodag. Med stort V hos oss kan man säga...

Jaa, idag har vi en skön pyjamas-på-och-titta-film-och-spela-dator-dag med familjen. Urskönt! Vi var hos grannar igår och umgicks och åt gott. Kvällen blev sen och lilleman♥ kom inte i säng förrän kl 01.00 och han vaknade kl 8.20 snuvig och med antydan till feber..., in med Ipren, nässpray och lite gröt, sen somnade han igen vid 9.30 och vaknade kl. 15 (!) feberfri, tjolahoppsansa...
Hade jag inte väckt honom så vet man aldrig hur länge han hade sovit... Nu undrar jag när han somnar ikväll?? Vadslagning någon??
:-D
Blir nog mysdag hemma imorgon för mig och lilleman :-)
*mysa-mysa*


Ni som hittar hit till min blogg, ta er tid att besöka min vän Kristins blogg. Där skriver hon om sin sjukdom leukemi och vägen tillbaka till ett friskt liv. Hjälp mig att hålla tummarna för att hon lyckas.
http://kristin141.blogspot.com/

Hoppas alla haft en fantastisk helg...

@-->-->---

Jahapp, då var det dags att...

... skrida in i duschen och tvaga sig för att se något så när putsad ut ikväll. Vi är bortbjudna till ett grannpar som har fyra härliga ungar. Jag har fått tillåtelse att använda två av dem till en intervjuuppgift jag har i skolan. Perfekt! Två flugor i en smäll!

Ja, just det... Jag får nog väcka mina gubbar, lill- och stor-, som båda ligger och stensover :-)

Morsning!

Igår var en hektisk dag...

Upp ur sängen, laga frukost, duscha, åka till tandläkaren med lillegubben, åka med lillegubben till sin farmor och farfar, åka till diabetessköterskan i lilla storstaden, handla på överfull ICA-butik i lilla storstaden, åka hem, plocka in alla varor, laga fredagsmys, äta och mysa i soffan till veckans alla IDOL-avsnitt, däcka i soffan, åla till sängen och sova natten lång...
Precis när jag parkerat bilen och burit första kassarna till trappen kommer min man och säger att han har tråkiga nyheter från byn. En svag rädsla far genom kroppen. Då talar han om att grannens gubbe gått och dött hastigt på jobbet under dagen. Men, herregud... 53 år gammal... Till råga på allt jobbar frun som förskolelärare i den klassen där jag gjort praktik senaste året. Hade jag inte gjort det så hade jag förmodligen knappt vetat vem hon var. Men nu blev det plötsligt nära inpå. Usch... Hela kvällen igår kunde jag inte låta bli att tänka på de där små vardagliga sakerna som hon aldrig får uppleva tillsammans med sin man igen. Planera middag inför kvällen/helgen, sova tillsammans, säga "Vi ses ikväll", "Ha en bra dag på jobbet", betala räkningar, posten etc. Och tänk på allt som måste ordnas! Eftersom han var relativt ung finns ju så mycket runt i kring i livet.
Fruktansvärt orättvis förlust!