Blir så trött på karlar!

En kråka i näsan och världen har snuddat vid undergång...
Under veckan som gått har jag gått upp i ottan, stångats med ett tjog barn varje dag, i fredags hade sonen kompis här och igår var jag med sonen på barnkalas. Har känt mig riktigt trött och outvilad varenda dag, suttit och gäspat bland barnen. Maken har varit hemma med sonen två dagar och sovit till elva ena dagen och halv tio andra dagen. På eftermiddagarna har han somnat i soffan vid flera tillfällen. I fredags städade jag hela huset och igår efter kalaset fick jag ett telefonsamtal från min bästa kompis som drog ut på tiden (konstigt? nix!). När jag kommer upp efteråt hittar jag maken sovandes i soffan och sonen sovandes i sin säng(jobbigt med kalas! Ja!).
När jag så vaknade i morse och var tjock i halsen(nästan kräkning), ryggen värkte och huvudet bankade så tänkte jag att jag måste få sova en stund till. Det borde väl vara min tur idag?
Sonen var vaken och ville bli av med sin blöja och jag fixade det så klart. Går och lägger mig igen och säger till maken: -Älskling, kan jag få sova en stund till idag? Han: - Visst. Så fort jag har blivit av med min huvudvärk. -Vad menar du? frågar jag. -Jaa, jag kan väl också få ligga en stund till? säger han. -Jamen, vi har en son som behöver mat! säger jag och dialogen fortsätter om att han ligger och försöker låta bli att spy och jag tycker att det är min tur idag för att jag mår inget vidare i hela kroppen och han undrar när det bestämdes - igår? Igår??!!? Hur i h-lv-te skulle jag kunna - eller ens vilja för den delen - bestämma att jag skulle må skit nu på morgonen?!Men självklart kan ju inte jag som mamma må dåligt - jag måste ju gå upp i alla väder och fixa barnet! Eller? Till slut fräser han att -jaja, jag får la gå upp då! om du bestämt dig för att det är din tur! Varpå han går ut och stänger dörren. och vad gör jag? Ligger kvar och funderar på att gå upp ändå...
Typiskt! Men NEJ! Jag tänker INTE få dåligt samvete för att jag är trött idag! Så jag drog täcket över huvudet och sov i fyra timmar till!
Sen undrar jag varför det känns som en tävling om vem som mår sämst?

Gud bevare mig från semisjuka män!

BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!