Världens finaste sitter stadigt i tvättmaskinen Inget passar, inget hörs, inget görs och han gapar, slåss, kallar mig för bajsmamma, bonkar och lever rövare... Gaaaaaah, i den här takten blir jag skallig innan pensionen. *sliter mitt hår*
Och i nästa stund är han världens gulligaste, goaste, mysigaste kille och vill kramas och pussas och säger: mamma, jag älskar dig, jag gör det.
Vips, borta är alla spår av ilska som nyss förvred mitt ansikte.
Har alla treåringar detta milda drag av schizofreni?
Godnatt...
Hejsan! Såg på Facebook att du bloggar! Kul! Nu kan jag följa dej även här! Jag kade till dej via länk på min blogg! Hoppasdet var okej! Super söt son du har förresten! Kram
SvaraRaderaVojne vojne så det känns igen...*skrattar*..dessa härliga treåringar vi har gumman!! Krams
SvaraRaderaJa, härliga som skam och man älskar dem till världens ände... :-)
SvaraRaderaKram darling