onsdag 30 november 2011

Trött, tröttare, Madeleine!

Gud, vad jag är trött!!
Känner mig som en urpumpad badboll i augusti...
Kan det liksom inte vara bra nu?
Hostat som en blådåre i... 1..2..3..4..5 veckor nu. Är det verkligen normalt? Idag började feber lägga sig efter att envist hållit ett krampaktigt grepp om min kropp sedan förra helgen. 1 och ½ vecka alltså. Det tar på en söndrad kropp. Eller ja, jag kanske inte skall överdriva. Jag menar, jag lever ju och har inga större livshotande sjukdomar - förutom diabetes då - så att jag kanske inte skall klaga. Det finns alltid de som har det värre.
Jo, det blev jag varse igår... Men ändå... Jag vill verkligen orka umgås med min familj och inte bara ligga som en strandad val i sängen hela tiden. Jag vill kunna åka till dagis och hämta sonen OCH handla på vägen hem utan att vara färdig för ambulans.
Ok, jag fick penicillin i lördags och nu har ju feber börjat gå ner så att det måste ju vara på rätt väg. Eller?

En positiv sak som har hänt det sista är att jag hamnat i något slags röjarfas. Har knappt aldrig hänt förut. Jag har varit i några skåp i köket och slängt ALLT med utgånget datum på. Det ni! Och herregud, vad mycket det blev! Jag som inte ens är klar. Var inne i klädkammaren och kollade lite häromdagen och hitta hur mycket skräp som helst. Undra på att vi har organisationsproblem hemma, att vi liksom inte hittar någonstans att göra av saker och ting!
Lillbus rum är det enda som är helt klart. Det röjde vi ur till sista prylen i september och köpte ny säng och lite smart förvaring på allas vårt IKEA. Nu har han ett tiptop-rum! Jag fick blodad tand. Nu jäklar, tänkte jag, nu skall här bli ordning! Nästa på tur är vårt sovrum/mitt arbetsrum. Det skall bli ordning i kaoset. Datorbordet och tillbehör skall ut!!! Och jag skall flytta in i mitt nya, vackra rum :-) Då kanske sovrummet kan se ut som ett sovrum igen...
I juni började vi att bygga in balkongen till ett extra rum som skall bli mitt kontor. Ja, det blir så bra så att jag knappt finner ord. Tapeten är magisk. Golvet är magiskt. Allt, allt, allt är bara magiskt!
På lördag skall vi åka till IKEA och inhandla möbler till kontoret och sedan är det bara listerna kvar. mm, det där vanliga som alltid blir kvar i "Arga snickaren" eller liknande program. Men inte här inte! Jag såg till att gifta mig med en händig karl som får saker och ting gjorda. Eller, ja, nästan alltid i alla fall :-)

Nu säger jag adjö och önskar alla en trevlig dag. Nu blir det sallad och någon spännande såpa!

Auf Weidersehen!



tisdag 29 november 2011

Nu har det som inte fick hända hänt ändå...



Fina Kristin!

Jag instämmer i budskapet: FUCK CANCER!
Det här är så ofattligt och FEL!!
Sitter och önskar att det skall ha blivit något tryckfel. Som om jag inte kan tro på vad mina ögon läser. Kräftan är tillbaka. Nej, jag vägrar acceptera att denna skitsjukdom skall komma och förstöra den fina, glada tjej som vi alla tycker så mycket om. Inte igen, säger jag, inte igen!
Ja, jag vill gärna tro att jag kan påverka ödet, men det kan jag tyvärr inte. Eller...? Jag tänker i alla fall banne mig försöka med all min tankekraft. Det gick ju sist. Hon vann ju sist. Då måste det ju gå igen. Eller hur? Det är ju helt logiskt. Enkel matematik, liksom...

Tänker på dig, Kristin!

Madde