Dagen idag hamnar nog i topp tio över jävliga dagar.

Maken har idag blivit uppsagd p.g.a. att han inte ville byta kontor och få 11 mil enkel resa till jobbet istället för 3,5 mil. Lägg till att resan tar ca 2 timmar per väg också p.g.a. köer o.s.v.

Men det GÅR ju inte... För hans hälsas skull, för vår familjs skull, ekonomin, för allts skull...

En del chefer alltså... Ett företag blir uppköpt av ett större företag och det lilla företagetss ägare blir anställd som chef i det stora företaget. Vilket kontor värnar han om? Det som fanns och fungerade utmärkt i fina lokaler där alla trivdes och ville jobba, eller det nyöppnade som går knackigt i en källarlokal utan fönster i staden där hans företag låg? Mmm, just det! Det nyöppnade som ingen vill jobba på. Så därför måste ledningen övertalas om att det bästa för verksamheten är att finnas i den staden som är lite större än den andra och så MÅSTE ju det kontoret bemannas med folket från det andra stället. Då får vi lite mer vantrivsel och längre sträckor för personal och kunder att ta sig till stället. BRA IDÉ!

Och min man mår dåligt eftersom han ju vill spendera sin fritid med oss och inte i en bil... 4 timmar om dagen!

Hopp tändes kort - och släcktes lika fort när löften blev till lösa rykten. *suck*

Är det en förutsättning för att bli chef - att man är en arsle?

Over and out...

YES!!! Jag klarade tentan!

wiiiihoooo!

Fy faan, vad skönt att slippa grunna på det och vara orolig. Nu kan man stryka ett streck och gå vidare till nästa sak. Jaaaaaaaaaa!!!

Nästa sak på listan blir examinationsuppgift om vfu:n och en grammatikuppgift. *pust* Bara att köra på...

Imorgon är det sista dagen på vfu:n... *snyft* Jag ska ha klassen själv hela dagen imorgon och vi ska gå till kyrkan och fira första advent. Mysigt till tusen!

Gonatt...

Maken och sonen ligger och sover...

... och här sitter jag. Tacksam över dem. Ibland inser man att man älskar och är älskad långt mer än man trodde var möjligt. De är så fina - mina gosisar...

Imorgon är det stängningsdag på dagis så jag och lillskrutt ska vara ensamma hemma och mysa och gosa hela dagen. Tänk - vi kanske inte ens tar av oss pyjamasen på hela dagen...

Idag har jag varit på min vfu-plats och hållit i lektioner hela dagen. Ååh, det är så roligt! Jag önskar att vfu:n aldrig tog slut! Som tur är har jag 7 veckor till våren och då ska jag tillbaka till samma underbara klass! :-)

Gonatt om en stund...

Sitter och nattugglar - förkyld och usel...

Jaja, det kunde väl varit värre? Eller? Är inne på min sista vfu-vecka och idag satt jag och yrslade hela dagen så det blir hemfront för mig imorgon. *pust* Imorgon skulle det dessutom blivit en lååång dag så jag får bara inse att jag inte skulle orka det. Nepp!

Sonen skall till sin farmor och farfar så jag får tid att ta igen mig. Ska försöka skriva lite om VFU:n också - har inte skrivit ett enda ord... Eller inte med någon större ordning i alla fall. Men... det tar jag imorgon!

Gonatt för idag...

Blir så trött på karlar!

En kråka i näsan och världen har snuddat vid undergång...
Under veckan som gått har jag gått upp i ottan, stångats med ett tjog barn varje dag, i fredags hade sonen kompis här och igår var jag med sonen på barnkalas. Har känt mig riktigt trött och outvilad varenda dag, suttit och gäspat bland barnen. Maken har varit hemma med sonen två dagar och sovit till elva ena dagen och halv tio andra dagen. På eftermiddagarna har han somnat i soffan vid flera tillfällen. I fredags städade jag hela huset och igår efter kalaset fick jag ett telefonsamtal från min bästa kompis som drog ut på tiden (konstigt? nix!). När jag kommer upp efteråt hittar jag maken sovandes i soffan och sonen sovandes i sin säng(jobbigt med kalas! Ja!).
När jag så vaknade i morse och var tjock i halsen(nästan kräkning), ryggen värkte och huvudet bankade så tänkte jag att jag måste få sova en stund till. Det borde väl vara min tur idag?
Sonen var vaken och ville bli av med sin blöja och jag fixade det så klart. Går och lägger mig igen och säger till maken: -Älskling, kan jag få sova en stund till idag? Han: - Visst. Så fort jag har blivit av med min huvudvärk. -Vad menar du? frågar jag. -Jaa, jag kan väl också få ligga en stund till? säger han. -Jamen, vi har en son som behöver mat! säger jag och dialogen fortsätter om att han ligger och försöker låta bli att spy och jag tycker att det är min tur idag för att jag mår inget vidare i hela kroppen och han undrar när det bestämdes - igår? Igår??!!? Hur i h-lv-te skulle jag kunna - eller ens vilja för den delen - bestämma att jag skulle må skit nu på morgonen?!Men självklart kan ju inte jag som mamma må dåligt - jag måste ju gå upp i alla väder och fixa barnet! Eller? Till slut fräser han att -jaja, jag får la gå upp då! om du bestämt dig för att det är din tur! Varpå han går ut och stänger dörren. och vad gör jag? Ligger kvar och funderar på att gå upp ändå...
Typiskt! Men NEJ! Jag tänker INTE få dåligt samvete för att jag är trött idag! Så jag drog täcket över huvudet och sov i fyra timmar till!
Sen undrar jag varför det känns som en tävling om vem som mår sämst?

Gud bevare mig från semisjuka män!

BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!

Insåg idag att...

... jag ju inte skrivit något här på snart en månad. Hmm...

Vad hände?

Tentan hände och slog ut mitt vanliga jag. Fram kom pluggdraken och förpestade hela tillvaron. I förrgår är det en vecka sedan tentan skrevs och i måndags började tre veckors vfu. VerksamhetsFörlagd Utbildning för er som undrar :-)

Trivs fantastiskt bra i "min" klass. Nu känns det rätt igen att bli lärare i de här årkurserna.
Nu fattas bara ett resultat på tentan... Och då helst ett positivt... :-)

Vidare in i natten...